Hej!
Det blev som alla ni trodde och tyckte. Den ljusblå & vit randiga tapeten blev fondvägg i Litens sovrum. Så fint och supernöjd är vi båda två. Vi tapetserade dessutom hela väggen tillsammans utan att ryka ihop;)
Randig tapet från Rusta
Korg med tyg Karlssons, Pippi pläd som min mamma har stickat.
Kaninfamiljen från SIA som jag bara älskar.
Ugglor inropade på tradera
Uggleholken från Mobackes Trädgårdscenter
Tänk att JAG kan bli så nöjd med ett rum. Jag kanske inte har berättat det för er men jag är en ganska (om ni frågar mig, mycket om ni frågar resten) kräsen - petig - känslig och svårflörtad kvinna i mina bästa år. Det gäller det mesta, inredning, mat mm. Det är sällan jag säger att det var gott som jag lagar själv och att jag blir supernöjd med något. Sån är jag! MEN det viktigaste, jag har blivit mycket bättre de senaste åren.
Jag har haft alldeles för stora krav på mig själv och har väldigt svårt att släppa saker. Prestationsångest och städmani är något som var svårt innan det hände en stor sak i mitt liv. Allt förändrades och det blev till det bättre. Idag kan jag släppa det mesta, prioritera rätt, har ingen städmani kvar (nästan) och jag tar dagen som den kommer. Det är väldigt lätt för andra människor att säga hur man måste släppa saker, men det är verkligen svårt när man är mitt i det. Jag tror inte man kan förstå hur det är om man inte själv har varit där. Kruxet är att man aldrig kan varva ner när man är där. Måste hela tiden snurra på blomkrukorna om de står en millimeter fel, rätta till gardinen flera ggr om dagen, diska undan så fort det är lite disk mm. Det är inte lätt för omgivningen heller.
Summan av kardemumman är att livet är härligt när man slipper detta.
Kram på er!
