Tänk vad dessa små lurviga varelser kan vara så kärleksfulla.
På kvällarna när man sitter i soffan så ligger de på mina axlar och kurrar, nosar lite i håret och sen sover en stund. De värmer mina fötter när jag fryser och stångar mig i pannan när jag ska vakna.
Älskade lurvtussar
Jag skrattar lika mycket varje gång jag läser "Kattens dagbok"
783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare
fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött
medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig
igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda
tillfredsställelse jag får av att klösa på
möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att
försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av
trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en
hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en
mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken
till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig
skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken
duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev
placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och
höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund
av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi‘. Jag måste
komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro
mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet
ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra
kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda
steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i
säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket…