Historien om Doris

Nu när det är lite kyligare så värmer våra katter mycket. Att ha dem sovandes i knä på kvällarna gör en gott. Vårt senaste tillskott som numera har blivit stor, 1½ år, nykastrerad och söt så klart. Han var ganska lugna innan kastreringen men efter vände det..... borde bli tvärtom! Numera är han som en liten kattunge...

...jagar svansen

...jagar solkatter på väggen

...biter sig fast i fötterna

...ålar sig på rygg runt runt under sofforna

mm.

Men söt är han

Vår andra katt Findus som är 12 ½ år nu, har verkligen blivit lugn och sover mycket. Han har aldrig klarat av att ens nudda våra plädar som finns lite varstans inne. Numera gosar han ner sig i dem och sover läääänge. Han har också hittat tillbaka till Doris!!!

Hmm, hur ska jag kunna förklara Doris för er...

...för att göra en lång historia kort försöker jag.

Doris är en filt, eller rättare sagt en fleéce filt. Findus började för många år sedan att gå och dra den med sig överallt. Han låg ofta och mös med den och vi hittade Doris överallt. Tillslut blev Findus och Doris mer än bara vänner och hon fick sitt namn. De blev väldigt intima med varandra (eller iaf Findus med Doris) på nätterna. Det gick ju bra till en början men allt eftersom tiden gick så blev Findus mer och mer högljudd. Vi vaknade på nätterna och de kortare stunderna blev allt längre och längre och Doris såg ut som en vriden trasa. Vi stod inte ut helt enkelt och var tvungen att plocka bort Doris. Hon hamnade i himlen (vi vuxna kan läsa soptippen)

Till en början gick Findus runt och letade och letade. Ibland kunde han trösta sig med en kudde eller så men det övergick ganska fort till ensamhet. Men det gick bättre och bättre, det blev sommar och han var ute mycket nu istället. 

Nu, flera år senare har det börjat igen. Doris har återuppstått och Findus har återigen hittat sin livskamrat. Han börjar på kvällarna och jamar, hittar Doris 2 ( min favoritpläd) och kör lite intima stunder. Numera pågår det inte mer än några få minuter några få dagar i veckan och vi hoppas verkligen att det inte utökar. Men stackars Doris 2, hon har kommit tillbaka iaf och vi har en lycklig katt numera. Det är kanske huvudsaken det!

Doris 2 är nämligen min favoritpläd..... eller VAR min favoritpläd *snyft*

Kanske är det jag som får finna mig en ny pläd och låta Findus ha det mysigt på äldre dagar. Enligt veterinären kan det vara en "kula" som är kvar i Findus då vissa veterinärer tydligen kunde göra så förr när de kastrerade katter. Den kan numera spöka men vi vill inte att de ska öppna honom för att titta på det. Blir det värre får vi prova med lite hormonmedicin som alternativ. 

Ja, det var historien om Doris det.