tisdag 24 maj 2011

Ljuslyktor i äppelträdet

Hej!

Jag har hängt upp några små ljuslyktor i det blommande äppelträdet. På kvällarna när det är mörkt lyser de så fint.




Idag har det varit regnigt och blåsigt så jag passade på att baka lite. Det blev några sorters kakor så nu är frysen fylld igen. Imorgon väntas utbildning genom jobbet och då kan det vara gott med en fika när man kommer hem och ska varva ner på kvällen.


Jag har nu några gånger fått frågan hur vi orkar och har tid att pyssla så mycket hemma med huset och trädgården. Jag har varje gång svarat dessa personer så gott jag kunnat och tänker gör det även här nu, om det är fler som undrar.

Jag och min man har bott i vårat hus i flera år och väntar barn från landet långt borta (genom adoption) och har väntat väldigt många år allt som allt. Vi lägger ner mycket ledig tid till att dona på med vårt hus för att få mycket av det vi vill klart innan barnet kommer, vi vill kunna ägna så mycket som möjligt till annat sen. För att "försöka" lägga tankarna på annat än adoptionen så ser vi till att ha att göra hela tiden. Det är verkligen terapi för oss båda att dona på hemma och komma vidare i denna annars påfrestande och känslofyllda situation. Det är verkligen ingen dans på rosor detta och att ständigt gå och fundera NÄR det magiska samtalet kommer. Att ständigt gå med en oro och inte alls kunna planera för framtiden är jättejobbigt. Vi har levt så här i många år nu och nu ser vi äntligen slutet på just denna resa inom en snar framtid. Om allt går som det ska så borde det inte vara långt kvar MEN inom adoptionens värld kan allt hända, så vi tar inget för givet. Men det är samtidigt en härlig känsla och något så underbart och efterlängtat som vi kommer att gå igenom.

Hoppas det har gett svar på era frågor och ni får gärna fråga om det är något som ni funderar över, precis som det står i min presentation. Jag ska svara så gott jag kan.




14 kommentarer:

  1. Såå fint i äppelträdet!
    Så spännande med en adoption, håller båda tummarna att det snart blir av!!
    Jag känner att det är superskönt att fått mycket renovering o husfix gjord innan man planerar att skaffa barn, då vill man ju som du säger ha tid till annat! =)

    Ha det så bra!

    Kramar Liza

    SvaraRadera
  2. Jag förstår precis hur du menar med att hålla igång och skingra tankarna, annars hade man blivit tokig ju.

    Så fint med lyktor i trädet!

    Kram Susanne

    SvaraRadera
  3. Det du skriver berör mig så mycket. Har själv tre barn som kommit till oss genom adoption. Jag vet hur stor väntan och längtan är.
    Stor Kram
    Hanna

    SvaraRadera
  4. Så fint och generöst av dej att dela detta med oss.

    Har väldigt lätt att sätta mej in i er situation. Vi väntade genom många graviditeter, tester, kö till provrörsbefruktning, undersökningar, medicinering, adoptionsplaner, oro, sorg... innan vi fick vårt barn för 13 år sedan. Då var vi inte helt unga längre och hon blev det barn vi fick. Så efterlängtad och älskad.

    Nu hoppas jag att er längtan och väntan får ett snart slut!

    Kramar

    SvaraRadera
  5. Så fint med lyktorna i äppelträdet!
    Hoppas att er väntan snart är över! Kram Kicki

    SvaraRadera
  6. Har svårt att sätta mig in i er situation eftersom blev mamma redan vid 19 års ålder. Inget planerat, men det blev bra iaf. Men jag kände när jag gick på stan med magen i vädret att det fanns folk som tittade snett på mig för att jag var var för ung Och jag tänkte mycket på alla som har svårt att få barn!
    Så jag håller tummarna för er och är säker på att när det väl händer så får barnet världens bästa föräldrar!!
    Kram Jenny

    SvaraRadera
  7. Förresten, superfina lyktor ;)

    SvaraRadera
  8. Förstår att det behövs nåt att göra både som terapi och att få tankarna på annat. Hoppas ni riktigt snart får samtalet ni väntar på!
    ~marita~

    SvaraRadera
  9. Att hela tiden se till att ha att göra hjälper till att skingra tankar och få ut frustrationer. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag läser att det kanske snart är dags. Har ju följt dig länge, och känt till er längtan, Skräprummet där jag har min dator har aldrig gjorts iordning, här på väggen jämte mig har jag en gång skrivit ditt namn och adoption och ett hjärta runt. För att ofta skicka tankar. Jag är ju så lyckligt lottad med alla mina barn och önskar er verkligen allt gott, och att allt blir som i era drömmar!
    Kram Pia

    SvaraRadera
  10. ÅÅåå vad fint du skriver och delar med dej.Kan tänka mej att det går lättare om man kan fokusera på annat.Jag tycker du ska sträcka på dej .Raka rör det är min stil.Skönt sedan att kunna all tid på barnet.Underbart inlägg som berör mej .Gulligt med dina lyktor i trädet.Ha nu en härlig onsdag.Kraaam Rita ♥

    SvaraRadera
  11. Bra skrivet!
    Ibland ser det ju ut som om man håller på mer än vad man gör också, eftersom man bara visar vissa saker ur livet här i bloggvärlden.
    Förstår att ni längtar till lilla kotten kommer till er.:-) Kram Stina

    SvaraRadera
  12. Så fint det är med lyktorna i trädet!
    Jag tittade på din köksträdgård. Där fick jag inspiration! Jag håller på och renoverar min för den blev igenväxt av ogräs.

    Hälsningar Agneta

    SvaraRadera